Gustavs grabb av Leif GW Persson

Gustavs grabbJag brukar inte gilla att läsa självbiografier och vissa förutfattade meningar har jag om författaren till Gustavs grabb, så den här boken har det inte lätt.

Till en början besannas mina farhågor om att det är ytterligare en ointressant historia om en kändis eländiga barndom. Jag tycker det räcker med sådana nu. Det hade varit roligare att läsa den här berättelsen som en fictiv barndomsskildring, i stället, för den innehåller utan tvekan en hel del intressanta och roliga händelser och kan också fungera som en typisk 40- och 50-talsberättelse.

När barndoms-och uppväxttiden är avklarade tar det lite fart i storyn. Visserligen tycker jag att Geijer-affären är ointressant och inte heller vet jag så mycket om den och inte intresserade jag mig för den när den var på gång. Jag är väl för ung, helt enkelt. Men storyn blir bra och det är intressant att läsa om författarens egna förutfattade meningar om politiker och kändisar. Det är också spännande att lyssna till författarens filosofi om vad som skiljer oss människor åt vad det gäller den fostran vi har fått via arv och miljö, även om jag inte håller med honom. Intressant är dock känslan av att vara överkörd och orättvist behandlad på grund av att någon annan vill dölja sin smutsiga byk eller ta ytterligare ett steg på karriärsstegen. Tråkigt dock att författaren sjäv hemfaller till denna synd senare i livet, enligt honom själv..

Boken kallas en berättelse om en klassresa. Ja, Leif GW har nog gjort en klassresa, men jag bli lite trött på detta uttryck, en sliten kliché. Det är många i hans generation som har gjort den resan och frågan är om vi i dag kan tala om klassresor när vi i stort sett har utrotad de sociala klasserna. Nu handlar det väl mest om en kändisklass och den stora massan. Och där har väl förstås Leif GW också gjort en resa från den stora massan till kändisklassen. Det kanske är den resan han avser?

En brist hos mig är naturligtvis att jag inte är tillräckligt gammal för att känna igen mig i tiden och miljöerna. Inte heller känner jag till de viktiga personerna och historiska händelserna som referas till i boken.

Är det en läsvärd bok? Tja, delvis. Den inledande delen hade varit bättre som fiction, men den senare delen var intressant fast jag klarar mig utan att få kändisarna namngivna. Det hade varit roligare att läsa som nyckelroman och därför skulle det kanske vara roligt att läsa grisfesten som Leif GW skryter så mycket på.

Annonser

Publicerat på 10/03/2012, i Leif GW Persson, Recension och märkt , . Bokmärk permalänken. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: