Kategoriarkiv: Haruki Murakami

Norwegian wood av Haruki Marukami

norwegian-woodEn utvecklingsroman, sägs det, som handlar om den unge Toru, 19 år gammal, som flyttar till college i Tokyo men inte är särskilt intresserad i sina studier utan i stället drar runt i Tokyo och träffar flickor. Utan entusiasm går han på sina föreläsningar och studerar halvhjärtat tills han en dag av en händelse möter sin bäste väns flickvän Naoko och börjar umgås med henne.

Så småningom blir Naoko sjuk och läggs in på behandlingshem. Toru förstår inte riktigt och författaren får heller inte fram tydligt exakt vilken sjukdom det är eller varför hon blev sjuk. Av sammanhanget drar jag dock slutsatsen att hon inte klarar av sorgen efter pojkvännen, som tog sitt liv, och att hon har drabbats av någon sorts depression. Det märkliga är att hon inte tas in på ett medicinskt sjukhus utan får vistas på någon sorts alternativklinik där hon inte får någon psykofarmaka men ingen förändring sker egentligen med Naoko. Toru besöker henne några gånger under sjukdomen. Han tycks förvånansvärt omedveten om hennes sjukdom och tänker mest på att själv få ut så mycket som möjligt av besöket.

Han har också träffat en kurskamrat som han umgås med, men även hon har problem. Henne behandlar Toru också egoistiskt trots att han kunde ha hjälpt henne med hennes problem.

När så Naoko dör börjar Toru äntligen förstå att även han har sörjt sin barndomsvän på samma sätt som han nu sörjer Naoko. Hans utveckling har nu kommit fram till insikten att döden vandrar hand i hand med livet och även om vi drabbas av sorg är det vår uppgift att leva vidare och bevara minnet av dem som har gått bort.

Toru är oerhört egocentrisk som man kanske är i tonåren och boken handlar egentligen bara om den unge huvudpersonen och hans problem. Att flickvännen blir sjuk och får undermålig behandling bryr han sig inte så mycket om fast han kanske hade kunnat hjälpa henne genom att ta henne till riktiga läkare .

Egentligen berör inte boken mig särskilt mycket eftersom inte så mycket händer mer än att huvudpersonen mognar och erkänner för sig själv att han sörjer sin vän och flickvän och man måste lära sig att leva med de döda, eller de dödas minne. Det som gör boken läsvärd är däremot det vackra stundtals poetiska språket och de stämningsfulla beskrivningarna.

Läs mer: Bokhora, Litteraturmagazinet

Finns hos: Adlibris, Bokus

 

Kafka på stranden av Haruki Murakami

kafkapåstrandenEn ung människas resa till eget jag är vad jag läser om.

Den unge, 15-årige, KafkaTamkura försöker finna sin plats i tillvaron med hjälp av böcker. Han rymmer hemifrån och tar sig till ett gammalt bibliotek långt från Tokyo som är hans hemstad. Där läser han läser allt han kommer över och funderar över livet och hur man skall leva.

Strax efter att han lämnar hemmet mördas hans far och polisen har svårt att hitta mördaren. Samma natt som fadern mördades börjar mystiska händelser att utspela sig, dels i Kafka liv, dels i den gamle mannen Nakatas liv.

Boken är spännande och berättas ömsom från Kafkas perspektiv, ömsom från Nakatas perspektiv och man undrar över om deras vägar kommer att korsas och vem det egentligen var som mördade Kafkas far.

Boken är lika full av referenser till världslitteratur som den är full av mystiska händelser och figurer och det krävs en hel del fantasi och slutledningsförmåga för att man skall förstå allt. Och egentligen behöver kanske inta allt förklaras utan det viktiga är bokens budskap att litteratur är viktigt och genom den kan du finna dig själv.

En reflektion är att boken spinner på samma tema som Boktjuven av Markus Zuzak. En ung läshungrig människa hittar ett rum med massor med böcker som bara måste läsas. Kafka Tamaro hittar biblioteket och flickan i boktjuven hittar den rika damens bibliotek. Båda tar sig in i bokrummen med några lögner och ett stort sug efter kunskap.

En annan reflektion är I scenen då Johnny Walker får Nakata att mörda sig får jag samma känsla som när jag läste Goethes Faust. Sättet han gör det på genom att manipulera Nakata genom att ta död på katterna på ett ovanligt grymt sätt påminner om hur Mefisto lurade Dr Faust att bli hans tjänare.

Slutligen är detta en väl läsvärd bok med ett vackert poetiskt språk.

Läs mer: SvD, Litteraturmagazinet, Matildas läshörna, Norstedts

Finns hos: adlibris, bokus

%d bloggare gillar detta: