Korparna av Tomas Bannerhed

Korparna av tomas Bannerhed

En favoritbok!

Jag kastar mig ut i romanens böljor och låter mig gungas med i bokens poesi samtidigt som jag lyssnar på fågelssången tillsammans med Klas, bokens huvudperson och berättare. Jag känner igen miljöerna, språket och människorna eftersom det är en berättelse från Småland, mitt barndomslandskap. Jag älskar författarens lugna detaljerade beskrivningar av naturen och människorna och som ett genomgående tema i boken får vi lyssna på fåglarna. Till en början förefaller det vara en idyllisk beskrivning av landsbygden i Småland under våren, men så småningom allteftersom våren övergår i sommar och höst anar man att något inte står rätt till i den lilla jordbrukarfamiljen. Stämningen mörknar och återspeglas av årstiderna och fåglarnas liv.

Det är också en fantastisk barndomsskildring skriven ur 12-åringens perspektiv och oj vad jag kan känna igen mig i barnets tankevärld. precis så var det när man var 12 år och inte riktigt hängde med i vad som hände och varför. Författaren har på ett fängslande sätt beskrivit omgivning ocxh människor just så som en tolvåringen uppfattar världen, massor med detaljer och långsamt skeende men ofta fokus på något helt annat än vuxenvärlden. Och så det här att märka att saker är konstiga men inte förstå varför och vad som egentligen händer. Han lämnar läsaren med samma undran som den 12-årige huvudpersonen. Jag kan varmt rekommendera boken till alla bokälskare.